Yum i juli

Glad sommar, mina vänner. Jag har precis spenderat en vecka uppe i stugan i Hälsingland. Med ett sådant besök följer en lite mer omfattande alkoholkonsumtion än vanligt och det har druckits som följer.

Vitt vin i form av Gräsö (tysk torr riesling för 66 kronor som är helt okej) och min kära Dr L (halvtorr, grym, för 79). Rosé i form av Uvanis och Puychéric. Rött i form av italienska ripasson I Castei (riktigt god!) för 119 och chilenska Mayu för 99. Lite Basilisk slank visst ner också. Öl i form av Carlsberg (Export och Gold) och drinkar i form av Frozen Margaritas (yum!) och Strawberry Daiquiris.

Innan det bar av till landet höll jag i en halvtorr vitvinsprovning på jobbet. Vi testade fyra stycken små godingar: två tyskar, en italienare och en australiensare. Med hutlösa fördomar jämtemot halvtorrt vitt vin (som många delar) fick jag rejält på nosen. Visst finns det för söta, för tråkiga och rentutav för ointressanta halvtorra viner, men när man väl hittar undantagen! Fantastiskt! Tyska Dr Loosen, t.ex., släkt med Dr L, är helt outstanding. Frisk, fräsch och krispig. 109 spänn - and you will thank me! Tyska Mineralstein går inte av för hackor den heller och är lite billigare med sina 79.

Italienska Orvieto Amabile (amabile som betyder just 'halvsöt') kan jag däremot inte rekomendera. Det är sådant där tråkigt halvtorrt vin som jag pratade om. Ointressant också. Ser ut och påminner mer om vatten än om vin. Australiensiska De Bortoli är en mix av riesling och gewürtzraminer (den spännande, kryddiga vitvinsdruvan, med smakbeskrivningar som litchi, rosor, ingefära och kanel!) och ganska okej för sina 69 kronor. Funkar bäst till lite starkare asiatisk mat, tror jag.

Vi åt räkor och citron till. Ju mer tillagade skaldjuren är, desto tyngre vin. Endast räkor rätt och slätt funkar utmärkt med just halvtorra, men ju tyngre maten görs, desto kraftigare vitt vin. Capice? Vin till mat med syra (i vårt fall i form av citronen) måste dessutom ha en hög syrehalt för att inte smaka avslaget.

Jag kom över hela tre vinböcker på en fenomenal bokrea: Vin. Helt enkelt. Skriven av Jamie Olivers sommelièr Matt Skinner. Väldigt omfattande och samtidigt ganska enkel. Och två småvarianter om mat och vin i kombination samt om vinprovningar. Perfekt! Jag har redan plöjt igenom allihopa och lärt mig hur mycket som helst!

I fredags på jobbet hade vi en rödvinsprovning med grillviner från Nya världen. Alltså i kombination med bearnaise- och barbequesås. Smarrigt värre. Det testades: Argentinska Alamos i form av Malbec-druvan. Chilenska Mayu innehållandes syrah. Sydafrikanska Kleine Zalze med cabernet sauvignon-merlot-kombo. Sydafrikanska Stellenzicht-pinotagen. Och slutligen Australiensiska Penfold's Bin 28 (shiraz).

Alla är rejäla, tunga och ovanligt sträva rackare. En del bättre än andra. Jag blev inte överdrivet superförtjust i någon av dem, men det kan ha med att göra att man inte är speciellt sugen på rödvin kl. 09 en fredagmorgon. Alamos och Penfold's gick hem hos alla. I synnerhet Alamos kan ju sägas vara ett prisvärt alternativ. Jag har ju lovprisat Stellenzicht-pinotagen tidigare, men den föll inte i lika god jord den här gången. Zalze var inte min grej. Bin 28 är väldigt god, men för det priset (159) finns det bättre och billigare.

Idag är det söndag. Jag är ledig imorn och den mulna dagen till ära ska jag lära en tämligen ung väninna att dricka alla sorters varianter. Cava, övrigt mousserande, Dry Martini, lite sangria och så vankas det underbara Dr Loosen. In i dimman... Och inte glömma vattnet!

Med bubblor och sommar i kombination...

Midsommarnjutning

Storhelgen inleddes med Pappas (och min farbrors) äntligen uthämtade och egna Mackmyrawhisky - The Jonsson Brothers. Trots att jag vanligtvis inte tycker vidare värst om Mackmyra så var den här riktigt god. Och jag har, till min stora glädje, blivit lovad en helt egen flaska av exklusiviteten. Härligt!

När min far väl befann sig i Danmark (där tunnan alltså tappats upp på flaskor) passade han på att handla lite vin, bl.a. Artadi-producerade riojan Viñas de Gain (mer god rioja! Jag kanske måste ångra mig...) och italienska Botromagno (primitivo). Helt okej för att vara en billigare italienare, men mjae.

Vidare förlöpte Midsommar givetvis med nubbe och sill (Hallands fläder, Rånäs och Herrgårds, vill jag minnas - gott alltihop, men jag saknade Läckö), vitt vin med fläder i form av Les Fumées Blanches på box (väldigt bra) och röda Riccasoli Formulae. Öl också, givetvis. Arboga och grabbarna främst.

På Midsommardagen hade vi vinprovning med italienska Musella, franska Château Bouscassé och sydafrikanska Kevin Arnold. Bäst gick det, som väntat, för shirazen från Nya Världen, även om det finns bättre för lägre priser. Basilisk och Peter Lehman The Barossa, till exempel. Bouscassé är stramt som bara den, som förvarnat, men kan nog bli riktigt bra efter att ha lagrats i några år. Istället för Musellan ska man köpa Monti Garbi eller Allegrini, tycker jag. Man har sina favoriter...

Vi har blandat mumsiga drinkar också: med isländsk vodka, flädersaft och red russian. Geléhallon funkar som både snacks och dekoration.

Sommaren löper vidare med rosé i alla dess former. Oerhört prisvärt är franska Puycheric (syrah. Alltså shiraz. På franskt vis) för sina blotta 59 kronor; riktigt friskt och gott. Köp!

Porlande juni

Hos föräldrarna i söder blev det till att smaka på lite lyxigare rioja, i form av Conde de Valdemar Gran Reserva. Rioja är inte vad jag föredrar, men med rätt mat och lite beroende på kan det vara riktigt tasty. Som den här, till exempel. Yummie.

Passade på att dricka lite sangria (den återkommer på bolaget framåt senvåren/sommaren varje år och säljer som bara den. Riktigt god också) och investera i juninyheten Sendero: en concha y toro-producerad merlot och carmenère-mix, som säkerligen lär påminna om min gamla Trio-favorit.

Med vinstället väl tomt investerade jag lite igår efter jobbet. Basilisken åkte ner i korgen och även Allesverloren Tinta Barocca. Det blev rekommenderad, fransk, oerhört sträv Château Bouscassé och mousserande i form av Geisweiler Monopole Crémant de Bourgogne Brut - for sure tänkt att avnjutas i ett badkar någonstans. Slutligen slängde jag mig sydafrikanska Havana Hills, en permanent aprilnyhet som jag varit sugen på en längre tid.

Igårkväll dracks det rosévin: tidigare nämnda, franska Sancerre: god, torr och full av hallon. Rekommenderas, som anat, varmt.

Heavenly

Så. Vinprovning igår, alltså. Det blev väl en 35-40 pers tillslut och jag var allt lite nervös innan. Men det släppte. Att hålla föredrag i skolan är en sak. Att prata med folk om något man verkligen brinner för är en helt annan. Jag njöt och det gick väldigt bra, det stigande alkoholintaget till trots. Det kan tänkas att samma sektion hör av sig igen angående framtida provningar. Och jag är i sjunde himmelen, ungefär.

Bytte ut två av vinerna, dock. Det blev Monterosson, Gallon och Trapichen, även The Barossa, men istället för Lat42 drack vi Rioja Bordón och istället för Allesverloren-tintan blev det Stellenzicht-pinotagen. Barossan blev (ganska givet) väldigt omtyckt, men en och annan föll för riojan istället och ytterligare ett par föll för den Sydafrikanska rökigheten. Myself included, of course. Det kan ha något med mina whiskypreferenser att göra.

Allteftersom kvällen gick vågade de ställa fler och fler frågor och jag kunde faktiskt svara på de allra flesta. Note to self: generell allmänresearch var en jättebra idé. Dock: varför blir man (en del mer än andra) röd om tänderna av rödvin? Jag drog till med att det säkerligen har med skalen att göra och kanske till och med hur länge de tillåts ligga kvar i vinet under processandet. Till min stora glädje hittar jag följande på Systembolagets hemsida:

"Det är färgämnena, fenolerna, i druvans skal som färgar tänderna. Ju mer skalkontakt - alltså ju längre skalen har macererat i vinet eller musten - desto mera färg i vinet. Lättare, mjukare rödviner har jäst kortare tid med druvskalen än fylligare, sträva rödviner.

Men även druvsorten kan spela roll: Cabernet sauvignon och syrah, till exempel, har tjocka skal som ger vinet mycket färg medan pinot noir är en ljust röd druva som i sig själv ger ganska ljusa viner. Men oavsett druvsort bör du välja ett rödvin av smaktypen mjuka & bäriga för att undvika färgade tänder."

So there you have it.

Jag fick mycket frågor om hur jag hade uppdagat intresset, var och hur jag jobbade, hur vi jobbar på Systembolaget (som jag även lyckades promota lite på slutet. Haha), vad man kan tänka på om man vill anordna en provning själv, om man som företag kan komma till en av våra dryckesprovningsbutiker och få en egen provning (självklart!) osv. osv.

Ett rejält presentkort på en av Uppsalas dyraste klädaffärer fick jag som tack för besväret. Att prata om vin, dricka vin och äta goda ostar till middag på en vanlig sketen måndagkväll kändes inte direkt besvärligt, kan tilläggas. I am living my dream.

Kommande provning

På måndagkväll blir det till att hålla nybörjarprovning för teknologsektionen jag pratade om. Det hela ska ske på en nation här i Uppsala och jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte är oerhört glad och inspirerad.

När man tänker nybörjarprovning så tänker man så kallade druvtypiska viner, vilket innebär att vinets doft och smak helt enkelt har tydlig karaktär av vad som anses speciellt för en viss druvsort. På så sätt har man som nybörjare lättare att kanske få en liten klarhet i vad man föredrar före någonting annat.

Jag har fått nöjet att själv välja ut sex stycken olika röda viner, från olika länder och regioner i världen och är ganska belåten med resultatet. Två är mjuka och bäriga, två fruktiga och smakrika och två kryddiga och mustiga. Italien, Kalifornien och Argentina ska varvas med Australien, Spanien och Sydafrika.

Detta i form av:

Monterosso Sangiovese (nr 22981)

Gallo Family Vineyard Zinfandel (nr 6588)

Trapiche Cabernet Sauvignon (nr 2000)

Peter Lehmann The Barossa Shiraz (nr 16381)

Lat 42 Gran Reserva (nr 12679)

Allesverloren Tinta Barocca (nr 12002)

Pristaket är satt på 120:- och snäppet därunder hittar vi The Barossa, sedan varierar priserna väldigt bra: från 49 kronor och uppåt.

Wish me luck. I shall evaluate later.

Roséprovning

I tisdags hade vi kundprovning med rosétema. Vi blindprovade sju stycken olika sorter, varav två mousserande. För att beskriva just roséviner använder man sig av termerna sötma, fyllighet och syra, om ni inte visste det.

Vi fick också lära oss att det finns två mer välkända metoder att framställa rosévin på: så kallad "pressad rosé" när man pressar druvorna tillsammans med röda skal som sedan avlägsnas och "rosé de saignée" (blödande rosé), då man låter skalen ligga kvar i ungefär 12 timmar.

Välkända rosétillverkningsområden är Côtes de Provence (där hela 75 % av all vintillverkning är just rosé), Tavel (där och i Provence används i första hand druvorna Grenache och Cincaut), Rosé d'Anjou, Bordeaux, Rioja, Navarra, Portugal, Kalifornien och Sydafrika. Grenache är dessutom den traditionella rosévinsdruvan i Australien.

Vinerna då? Jo.

Först ut var en nyhet för i år och i vår: österikiska Rabl för 85 kronor. Blommig, bärig doft, torrt och med mycket syra. Gott att bara sitta och dricka. Funkade jättebra med rostbiffs- och aiolikombinationen. Testa även till pastasallad! Jag lär köpa det både i vår och i sommar.

Sedan följde Sydafrikanska Mulderbosch, som jag druckit tidigare och emellanåt rekommenderar bort till kunder. Druvan är cabernet sauvignon. Det ligger på 79:- och är torrt och fylligt med markant eftersmak. Beakta dock: i allra högsta grad ett matvin och passar inte för att umgängesdricka. Däremot är det underbart till grillat och riktigt prisvärt.

Spanska Peñascal Rosado är en mix av tempranillo och shiraz och tvärtemot det föregående ett typiskt altanvin. Lite för sött för mat enligt mitt tycke, men man skulle kunna para ihop det med lite kryddstarka alternativ med tanke på just sötman. Blotta 57 kronor dessutom.

Som nummer fyra testades franska Tavel, som alltså även är ett (av världens mest kända mat-) rosévinsdistrikt. Det ligger på andra sidan floden från Chateauneuf du pape, föresten. Ett betydligt eldigare vin (läs: högre alkoholhalt), som jag inte riktigt tog till mig från början, men efter att ha testat med lite rostbiff slog insikten ned som en bomb: matvin! 119 kronor och det kan det nog vara värt att investera i för att matcha ihop med någon tyngre sallad någon gång.

Viña Tondonia är (lagrat) från 1997, kommer från Rioja, kostar hela 169:- och påminner snarare om sherry än rosévin. Färgen är orangebrun och det både luktar och smakar nypon, russin och läder. And not in a good way. Producenterna är s k traditionalister som fortfarande gör vin som man gjorde på 1800-talet. Tråkigt nog, konstaterade vi, hade det lagrats lite för länge.

Italienskt mousserande i form av Rotari Rosé kom näst. En av mina personliga favoriter, så visst gissade jag rätt på en gång. För 99 kronor får man en lättare aperitifvariant som visserligen funkar bra med skaldjur, men som nästan är mysigast i badkaret.

Kvällens höjdare kom sist: De Saint Gall, fransk, äkta roséchampagne för 269:- (vilket faktiskt är ganska billigt för en riktigt bra champagne, tänk på det). Plus för att till och med nougatdoften lyckades urskiljas! Det här kan man dricka både till mat och på tu man hand, let me tell you. Yummie! If I ever have the money and feel like splashing...

Uppdrag och rosé

Jag har inte druckit så mycket värt at skriva om på sistone. Därav uppehållet. Fast igår blev det äntligen till att testa Ravenswood Vinter's Blend. Och den var god. Prisvärd. Fast jag har kommit ifrån zinfandeldruvan nu (med tanke på höstens överkonsumtion, perhaps?) och är betydligt mer nyfiken på klassiker från Frankrike och Italien. Dyra klassiker. Monti Garbi har öppnat dörrar.

Med maj månad kommer roséviner och så pass mycket av det som svenskar konsumerar nu för tiden finns det följaktligen mer att välja på. Spanska Uvanis är tillbaka (Pappas och min favorit från förra våren och sommaren). Jag är även nyfiken på (och har hört gott om) österrikiska Rabl och franska Sancerre Les Belles Vignes (de vackra vinerna, f ö).

I slutet av maj ska jag hålla i en vinprovning på jobbet. Vita, halvtorra sommarviner är temat. Spännande! Har dessutom fått förfrågan av en kompis att hålla i ytterligare en vinprovning för en teknologsektion. Hur kul som helst!