måndag 12 januari 2009

God ny dryckeskultur

För att börja från början. Med julen. Det dracks givetvis öl av alla de slag (Samuel Adams var gott till julbordet) och den äldre av mina yngre bröder föll lite för lättdruckna Beaujolais Villages. Vidare Reimersholms julsnaps 2008, som tycktes falla de flesta på läppen, uppblandad med lite gamla klassiker.

Till nyårsafton investerade jag i Launois-champagnen som dracks på Nobelmiddagen. Ett glas var gott. Två också. Men sedan blev det lite väl mycket och då inte i procentuell mening. Rotari Rosé gick mycket bättre att 'bara dricka' och den är ju också, som jag nämnt förut, ett väldigt prisvärt alternativ. Till förrätten bestående av skaldjurstoast drack jag underbara Pinot Gris Réserve - perfect match! - och till huvudrätten med inbakad fläskfilé fick det bli Roodeberg. Errazuriz, som jag övervägde till förrätten, har iställets druckits till skaldjurslasagne vid senare tillfälle (närmare bestämt i förrgår) och var, som antagit, riktigt god.

Till den senare av kalkonmiddagarna drar jag mig till minnes att det dracks både Graham Beck Merlot och decembernyheten Southern Ocean. Båda goda och relativt prisvärda.

I fredagskväll till Entrecôten började vi med Peter Lehman the Barossa. Yum! Visserligen 119 spänn, men ack vad len och fin den var. Vidare följde Palandri Estate Shiraz, som var helt okej, men som givetvis fick det svårt efter en sådan opening. Amerikanska Bliss gick det betydligt sämre för. Den var rentutsagt inte alls god och bör undvikas.

Till uppkommenade skidresa skall det medtas boxviner. Mitt främsta vita alternativ är italienska Inycon med Chardonnay och Pinot Grigio - den kombon är absolut godast och endast 158 kronor går det på. Även italienska Moncaro, faktiskt tyska Wildboar's Rock, argentinska Las Moras och franska Les Fumées Blanches är bra vita boxalternativ.

Vad gäller de röda så finns det en hel del. Mina konstanta favoriter är portugisiska Ramos, sydafrikanska Rijk's och Black Granite, spanska Raimat, australiensiska Penfold's, franska JeanJean-merloten (finns numera allt oftare att beställa), chilenska Concha y Toro och italienska Barone Ricasoli Formulae och Rocca di Montemassi. Efter helgen ska vi se om jag kan lägga till italienska Pasqua med cabernet sauvignon och merlot-druvor. Den har fått uppmärksammad positiv kritik och seeing as jag ska dela box med en merlotfantast...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja såg på Sideways igår, då sågade dom ju merlot-viner, ja trodde de va bra skit?!? Vi har en ny spanjor i korridoren som vi satt o pimplade Cava-skumpa med häromdan. Cordoniu tror ja de va, skrivit ngt om den eller?

/The Bro

Matilda / Maddie sa...

Jag har Sideways på dvd. Ja, visst sågar de merlot där, men å ena sidan prisar de pinot noir, som jag personligen har lite svårt för. När det väl är gott så är det riktigt gott, men det händer dessvärre inte så ofta. Men Pappa älskar pinot noir, vet jag. Det beror på land, pris och lagring om merlot är gott eller ej. Ja, Cordoníu är helt okej, men de sorter vi har i Sverige är ju ofta semi seco (dvs. väldigt söta). Jag föredrar Anna de Cornoníu, för 79:-. Den är brut (dvs. torrare) och riktigt god. Fast vill du ha ännu torrare är Freixenets svarta Negro allra bäst.