onsdag 16 september 2009

And that's how it's done

Kundprovningen igårkväll. Gick strålande. Ja, för mig alltså. Haha. Inte lika svårt kanske när man fick reda på vilka fem druvor som var representerade.

Pinot noiren tog jag bara på färgen, i relation till övriga alltså, men lyckades även gissa mig till att den kom från Bourgogne och mycket riktigt. På grund av att den var bärig, men inte syltigt bärig och alltså från ett kallare klimat, men också för att många pinot noirer kommer från just Bourgogne såklart. La Vignée, var det minsann. 109 kronor. Helt okej för det priset, men inte riktigt min grej. Too light.

Vidare följde en Zinfandel och med tanke på 2008s överkonsumtion gissade jag till och med rätt flaska: Cline. 89 kronor och sanslöst tydlig doft av lakrits. En av de bättre vi har för det priset och rekommenderas absolut.

Riojan kom näst. Och med tanke på hur särskiljd den var från övriga var det inte heller några problem. Dessutom en lite dyrare sådan, med tanke på att jag tyckte den var riktigt god. Ibland måste man förlita sig på sin snobbiga smak, minsann. Tss. Baron de Ley var det (reservan). Med tanke på färgen förstod man också att det måste vara kvällens äldsta årgång (=2004). Den ligger på 103 och är riktigt prisvärd, tycker jag. Den och Rioja Bordón är några av mina riojafavoriter.

Som nummer fyra hade vi en australiensisk shiraz. Den tog jag också. Druvan, alltså, men att gissa på Australien kan man inte ta så mycket cred för: det är vanligt. Dessutom kändes den syltig (varmare klimat = druvigheten känns syltigare, då bären mognar fortare och mer på djupet). Det visade sig vara Penfold's Thomas Hyland. Jag gissade på något äldre än de senaste årgångarna och mycket riktigt: 2006. Däremot trodde jag nog att det skulle vara något dyrare än det var, men icke: 109 kronor. Verkligen prisvärt. Köp!

Slutligen hade de slängt in fredagens Château de Seguin och med det tanke på just fredagen kändes den bekant. Cabernet sauvignon var druvan som kvarstod och med tanke på färgen, kartigheten och strävheten vågade jag mig på att gissa på Bordeaux. Ett yngre sådant och jadå (anno 2007).

Jag har uppenbarligen kommit en bra bit på väg vad gäller att prova röda viner. Stolt som en tupp och hur övertygad som helst om att det här definitivt är min grej.

Inga kommentarer: